Livsbeslut
Om det verkligen är så att man inte har lust eller inte vill , vet man då alltid om det? Nej, ganska ofta gör man slentrianmässigt saker som man inte reflekterar så mycket över. Om man nu verkligen tänker och känner och upplever de handlingarna som utförts kanske man kan dra någon form av slutsats av det. Saker och ting sker inte helt slumpmässigt, ofta sker de på grundval av ett antal beslut som tagits.
Jag tycker ofta att jag hamnar i situationer där jag ska försöka förmå människor att förändra ett beteende, och konstaterar att det är lättare sagt än gjort. En del av orsaken ligger ju naturligtvis i att man inte själv reflekterat över den räcka av beslut man tagit för den speciella situation man är i.? Därmed har man inte listat ut vilken väg man är ute och går på, och därför inte kunnat se hur det ser ut och vart vägen bär. Har man väl kommit dit har man kommit en bit, nästa steg blir att se konsekvenserna av att ta en annan väg och betrakta de hinder och möjligheter som finns för att göra det.
Time
När någon skriker och säger att man vill åka hem. Vad gör man då , låter dem åka hem. Men tänk nu på att du kanske är den personen som ska se till att den som skriker inte ska åka hem just bara för att den säger det utan egentligen säger personen att denne vill stanna.
Man talar tydligt om att hem ska du inte du får stanna. Då slår personen ifråga dig för att du har avslöjat dennes hemlighet att denne vill stanna och inte åka. Du måste försvara dig och då säger denne att du slagits. Men ingen har ännu åkt hem. Rätt eller fel?!
Projektledning "att bygga en veranda"
Just nu håller jag på att bygga en veranda. Ett bygge är ett bra exempel på hur man måste tänka när man jobbar i projekt. Först tänker man ut hur slutprodukten ska se ut, ritar en skalenlig ritning, tittar på de betingelser man har att ta ställning till, s.som marken, man ska bygga på tiden, verktyg osv. man åker och köper virke. Bakgrundsjobbet är extra viktigt att göra, har man inte gjort det kommer det en massa överraskningar på vägen. Man har inte tillräckligt med skruv och då kommer det till avbrott som gör att man tappar tid. START och AVSLUT ÄR ALLTID VIKTIGA. Sen får man inte glömma det som är däremellan. Man börjar entusiastiskt och så sågar man och hamrar på. Efer ett tag så märker man att det inte gick at planera allt, utan att man är tvungen att improvisera och lösa saker ändå under tiden . Det är lät att plotra bort sig i detaljer men det är också lät att bara se helheten och glömma detaljerna. Ibland blir man trött och då är de bätre att ta en paus än at fortsäta för då kan man ställa till mer än man skapar. Det räligaste är när man kommer fram till et slut o inser at man borde gjort annorlunda Då det inte gick ihop sig och så få man börja om med vissa moment. Men det gäller att glädjas för snart är verandan klar och vad kan man göra på en sån??!! man kan ha massor av kul och trevligt.
