Ledare

I en tid där ungdomskulturen präglar folks klädsel och sätt att vara , där farmor har kortröja o visar naveln, där farsan har ring i örat och är tatuerad. Är människor som varit med ett tag dvs. levt några år inget att ha. Nyligen hörde man talas om att Ericson skulle sparka 800 personer över 35 år pg.a?? at de var för mossiga och inte uppnådde den kapacitet som gäller idag. Har någon uppfunnit den virtuella Ättestupan ännu.

Vill du ge upp ! klicka här !

Men visst finns det en sanning i att ålderdom  ine behöver ge klokskap, när man  pratar om 100 års erfarenhet
kan detta betyda 1 års erfarenhet och 99  år av upprepning. I dessa fall kan det nog vara bra med lite förändring.
Trygghet och rikedom brukar kunna ge något slag av avslappning och lojhet.
Men det finns också en sorts klokskap som kommer av att man lever länge, något som bara går att förvärva genom att vara med ett tag och låta saker ramla ner och hamna på plats. Detta händer inte en gång utan flera på livets väg. Mina föräldrar sa ofta till mig " vänta bara så får du se" Oppositionell som man kunde vara i ungdomen, frågade jag mig hela tiden vad är det jag ska se?? Vad är det jag ska se, skrek jag. "Vänta får du se, sa de" otålig som man var, ville man ha svar på en gång, men schi fick man. Man stod där kokade och förstod ingenting - frustrerad, svettig, arg. Forskarna har nu påvisat att ungdomar har en vis substans av något slag som gör att de " tar större risker  "  "förbiser hinder" "är blockerade för visa saker". Jus för att de ska vara oppositionella
och driva galna ideer framåt- så klart, heja Ericson.

Klokskap och mognad har jag mött hos många yngre människor, liksom motsatsen.
Klokskap och mognad har jag mött hos många äldre människor, liksom motsatsen.

Min tes är ändå att det finns sånt som äldre har tillgång till som de yngre inte har pga. av den enkla anledningen att
de inte levt så länge.

När man har gått igenom 8 omorganisationer på jobbet, är man inte lika skärrad som vid den 1:a.
När man har haft ett antal olika chefer vet man som medarbetare att skilja på den som är bra och dålig.
När man varit på ett antal arbetsplatser vet man hur det kan vara, skulle kunna vara.
Man lär sig hela tiden, varje dag och om man tar tillvara på den kunskapen kommer man en liten bit till.

Denna morgon skulle man utföra en punktstrejk vid min dotters skola p.g.a. omorganisering, åtsramningar,
rationalisering. Har man 4 barn så har man råkat ut för ett antal liknande åtgärder från myndigheterna under
en 30 års period. Man vet också ungefär hur demokrati fungerar i verkligheten och vad samhället tycker om och hur man reagerar på utomparlamentariska metoder. ( ålderskunskap)
I detta fall konstaterar jag att de är självklart att åtminstone vara solidarisk med de andra och befinna sig på plats med sin dotter där i 5 minuter, hon ska själv sluta där så det rör inte henne eller oss direkt denna gång.
Då säger hon " jag tänker inte vara med och strejka". Hon vänder min världsbild upp och ner och jag får konstatera
att hon har en egen vilja och ett eget tankesätt. Denna ska så ss.om få stötas och blötas med mina erfarenheter.
Men just nu bejakar jag min klokskap och tar till mig en av Dalia  Lamas ordstäv , levnadsregler:: Vilken tur att jag fick vara med om det här så att jag kunde lära mig något av det.

Jag föreställde mig plötsligt hela skolgården full av folk, alla demonstrerandes, upprörda över att saker beslutas över deras huvud, att förändringarna sker för snabbt. Men i skolbänken sitter min dotter, där för att lära sig något.
Jag ser inför min inre syn ingen lärare som står vid katedern, andra elever som frågar henne varför hon inte är med och demonstrerar..Det är tufft att ha en egen åsikt  ibland ståendes i motvind mot alla andra.
.
Det är kanske det ålderdom och ledarskap handlar om.
 
 
  

Just nu håller jag på att bygga en veranda. Ett bygge är ett bra exempel på hur man måste tänka när man jobbar i projekt. Först tänker man ut hur slutprodukten ska se ut, ritar en skalenlig ritning, tittar på de betingelser man har att ta ställning till, s.som marken, man ska bygga på tiden, verktyg osv. man åker och köper virke. Bakgrundsjobbet är extra viktigt att göra, har man inte gjort det kommer det en massa överraskningar på vägen. Man har inte tillräckligt med skruv och då kommer det till avbrott som gör att man tappar tid. START och AVSLUT ÄR ALLTID VIKTIGA. Sen får man inte glömma det som är däremellan. Man börjar entusiastiskt och så sågar man och hamrar på. Efer ett tag så märker man att det inte gick at planera allt, utan att man är tvungen att improvisera och lösa saker ändå under tiden . Det är lät att plotra bort sig i detaljer men det är också lät att bara se helheten och glömma detaljerna. Ibland blir man trött och då är de bätre att ta en paus än at fortsäta för då kan man ställa till mer än man skapar. Det räligaste är när man kommer fram till et slut o inser at man borde gjort annorlunda Då det inte gick ihop sig och så få man börja om med vissa moment. Men det gäller att glädjas för snart är verandan klar och vad kan man göra på en sån??!! man kan ha massor av kul och trevligt.

Att vara pappa till 2 tonårsdöttrar är definitivt en fråga om ledarskap. Att finnas där till hands och värma, krama, mata för att sedan sätta ut dem på grenen. Sporra dem att kasta sig ut och ta sig en svängom för att sen komma tillbaks till boet helskinnat. Ut igen på grenen, det är högt, man är rädd men man får en lilen puff ,bara lagom, man ska klara det själv, ingen kan flyga åt en, det måste man gör SJÄLV. Man tar en lite större sväng denna gång och så hem till boet. Avvägningen är svår, hur mycket ska man knuffa, hur mycket ska vara på deras eget initiativ. Kan man verkligen tillåtas att flyga från den grenen , på just det sättet. det enda de kan göra är väl att få tillåtas prova, o då måste man vara där, finnas, stöta, ge energi, underhålla, skälla, tillrättavisa, krama. Allt detta gör man under en pisksnärt av hagel, bestående av svordomar, okvädesord, förakt för ens person, anklagelser över att man håller fast dem för mycket, inte tillåts flyga tillräcklig  högt och långt. Samtidigt som alla andra får, alla andra.
Gäller inte samma förutsättningar ibland på en arbetsplats ? Man ska få medarbetarna att växa, bli självständiga och så duktiga och bra att man själv inte behövs. Samtidigt som de ska ta på sig ett föräldrarskap för nästa generation.
Leve friheten !

Hur nu upp, alla ni på ledarkursen - snart är det dax igen !  Ni andra också förståss.
Till denna gång ska vi titta på vilka mål ni har satt upp samt hur ni lyckats göra något åt dem.
Det är en sak att snacka, en annan sak att planera och känna efter sen gäller det att realisera också.
Upp till bevis !

Börja med det lilla, ta något realistiskt som går att genomföra, bena ner det i delar, sätt delmål, vilka möjligheter har du ? medkrafter ? motkrafter ? resurser? människor som kan stöta dig, du kan ta kontakt med?
hinder? vad behöver du göra för att överbrygga dem? våga pröva, gör det. Utvärdera, känn efter, tänk efter. Vad kan du göra bättre nästa gång. Ska du förändra något? Ge dig själv en högre, större utmaning denna gång.
Reflektera över om det var värt att lägga den möda du gjort för att komma dit du kom !
Var det så, fortsätt då !!!
Om inte, skriv en kommentar till bloggen så kanske fler kan hjälpa dig på vägen, du är inte ensam.

Visst är det skönt när allting flyter och är lugnt, allt funkar. Det är en stor konst att hålla sig på den nivån,dvs. att avgränsa sig, våga säga nej, inte ta på sig saker som man inte direkt har med att göra. utan att ägna sig åt sånt som behöver göras och utvecklas. Med rätt människor, resurser och mandat at göra det. Det är en tillfredställelse att själv ha valt vad man vill hålla på med och att driva saken framåt. Har man gjort vissa saker så slipper man säkert ta sig an vissa bekymmer längre fram. När man förstått sig på den sidan av saken då har man den andra sidan kvar.....
Obehagligheterna. Vad är nu detta???
Att styra ett stort skepp framåt mot ett visst mål med fyllda segel är som sagt underbart.

Men vad man inte alltidr äknar med är att det finns individer som kan ställa till det. Om en länk i kedjan är trasig så blir hela kedjan värdelös, denna individ eller fåtal individer kan ställa till det för en hel organisation. Ryktet sprider sig och det som företaget, organisationen har satsat enorma resurser på att vidmakthålla och skapa i form av god PR, och positiva känsloreaktioner kring namn, logga, varumärke kan på ett kort ögonblick raderas ut.

Så vad göra? Agera snabbt, informera rakt, ta ett enskilt samtal mellan 4 ögon med berörd part, varning, tidsplan
uppföljning, vid ytterligare förseelser eller beteenden som motverkar organisationen eller företagets syfte, avskilj personen från organisationen.

Tyvärr, tar man allt för ofta för stor hänsyn, samt dröjer allt för länge med åtgärder fast signalerna har kommit
för länge sen. Kanske en obehaglig del av ledarjobbet men absolut nödvändig.

Många skepp har nog tyvärr gått i kvav pga. myteri och negativa beteenden som inte gagnat den positiva resan
framåt..